Väv är våldsamt vackert

Om jag fick önska mig vilken som helst kreativ gåva att besitta, hade jag önskar mig den som Hannah Ryggen har - vävningens konst. Första gången jag såg hennes verk blev jag förälskad. Den nyansering, den detaljrikedom och den konstnärliga förmåga hon visar i sina väver är fantastisk! En stor konstnär, det är hon!

Men jag är inte Hannah Ryggen. Och jag har inte ens tillgång till en vävstol. Så jag får ta det jag har, både i form av material och kunnskaper, och göra det bästa av saken. Denna gång blev det en plånbok och ett datafodral av pappväv. Enkelt och billigt, med lagom dos av kreativitet. Jag önskar mig fortfarande att lära mig ordentlig bildväv, men detta är i allafall en liten start.

Plånbok i mina favoritfärger :-)


Pappväv är något som barn ända ner i 5-6 årsåldern kan klara av. Man kan tillpassa storleken och kanske speciellt garnets tjockhet. Jag har använd ett tunt garn, och då blir arbetet desto mer tidskrävande. Men med ett tjockt garn kan man tillverka små mobilfodral, plånböcker eller glasögonfodral i ett nafs! Jag har valgt att fodra mina fodral, och sy i blixlås. Det måste man inte, men jag tycker att finishen blir lite mer ordentlig då.

 

Pc-fodral. Jag hade tänkt att fodralet skulle passa till min bärbara PC, men det blev för litet (jag upptäckte att man måste ha en del "svinnmån" när man mäter upp). Som tur var passar den Emils PC perfekt!

Jag gjorde en snodd gjenom så kallad "kyrketöms-knytning". Förr i tiden använde man sig av denna tekniken när man knöt tömmar till hästarna. Beroende på vilken dag i veckan den var, hade tömmarna olika färger. På söndagarna hade man de finaste tömmarna, eftersom man då körde med häst och vagn till kyrkan, därav namnet kyrketöm.

Detta är arbeten jag gjorde på kunst og håndverks-utbildningen på HiST i Trondheim. Här i Harstad har tiden än så länge inte räckt till annat än jobb och utforskning av den fantastiska naturen. Men förra helgen blev symaskinen avdammad, och snart har jag ett projekt som är färdig...återkommer mer om det :-) När mörkertiden nu närmar sig med stormsteg hoppas jag kreativiteten också gör det, och att alla projekt och idèer jag har i huvudet får en chans att bli verkliga!

Flytt norrut och stolprojekt

Nu var det väldigt länge sedan jag uppdaterade bloggen. Sommaren har passerat med stormsteg, och om några dagar bär flyttlasset upp till Harstad, där jag ska jobba som lärare (i blant annat kunst & håndverk) på mellanstadiet. Som jag glädjer mig! Men lite läskigt är det ju såklart också... Men utmaningar är något vi i familjen tycker om, så denna tar jag vid hornen och kastar mig ut i.

 

Vi ska hyra en fin lägenhet i Harstad. Vår lägenhet i Trondheim behåller vi och hyr ut till några vänner. Det mesta av möbler tar vi med oss, men vi bestämde oss för att lämna kvar köksbordet eftersom det är så litet och passar så bra på platsen det redan står på. Nytt bord och nya stolar blev då ett projekt.

 

I våras var det två tjejer i min klass som jobbade med projekt om redesign och återvinning. Den ena sydde nya, fantastiska klänningar av gamla trasor, och den andra fixade i ordning ett köksbord och två stolar. Detta blev jag inspirerad av och böjade fantisera om att göra det samma.

 

Jag hittade två gamla stolar på Fretex för 20 kr styck. De andra fyra blev Emil påtvingad att ta med sig när han var och hämtade ett bord som gavs bort på finn.no. Han ville inte ha de, och slängde de direkt i containern. Jag tyckte det lät dumt att slänga de, så jag hämtade de igen, och det visade sig att vara det bästa draget på länge!

 

Så här såg stolarna ut innan jag började arbeta med de:

 

                                  







 

 

 

 

 

 

Det var ganska mycket jobb att få bort tyget på de bruna stolarna, eftersom någon hade roat sig med att nita det fast ordentligt. Jag ville att alla stolarna skulle få ett unikt utseende, och var därför på jakt efter tyger som passade ihop med farger, men där motivet skulle vara olika från stol till stol. Jag hittade vad jag letade efter på IKEA, och stolarna har fått äventyrtema. Bockarna Bruse, Rödluvan och Ekorren i granen är alla på plats!

 

Så här blev det färdiga resultatet:

     

De små stolarna fick fågelmotiv. De var lätta att klä om eftersom kudden gick att montera från stolen. Jag har målat de vita med snickerifärg.

De stora stolarna krävde lite mer, men tillslut hittade jag en lösning med små spikar och häftpistol (vad skulle man göra utan den?). Så här ser de nya stolarna ut:





Jag är nöjd med resultatet. Om man blir trött på motivet är det lätt att klä om de på nytt igen (jag har inte nitat fast de lika hårt igen...). Stolen med räven är min favorit, och den har jag utsett till min egen :-). Emil ser ut att ha paxat den med fjällklättraren. De andra är lediga för våra gäster, som vi hoppas kommer på besök till oss i Harstad!









Ute ur verkstedene...

Så er våren kommet, snøen tar ferie til neste vinter og solen stanner forhåpentligvis over sommeren og gjør den lysende. Etter et skoleår der jeg mer eller mindre har bodd på kunst og håndverksavdelingen på skolen, og som har gått alt for fort, har jeg nå kun 1 måned igjen før det er på tide for meg å innkassere ufantlig mange voksenpoeng å begynne arbeide. På riktig.

Som jeg gleder meg!

For å ikke gjøre saken mindre spennende, skal jeg og min bedre halvdel ta vårt pikk og pakk og flytte nord fra polarsirkelen. Emil har fått jobb på Norges Brannskole, der han skal lære folk å feie piper og unngå å sette fyr på ting, og jeg ønsker å arbeide i en grunnskole i Harstad. Sier ikke nei til å få undervise i kunst og håndverk!

Selv om jeg ikke har vært flink til å oppdatere bloggen min det seneste året, har jeg minsann ikke lugget på latsiden. Men istedet for å sitte på nettet, har jeg brukt tiden min til tegning, trearbeid, keramikk, tekstilarbeid, arkitektur, grafikk og masse annet spennende! Tenkte at jeg skulle presentere noe av det jeg har gjort. Ettersom jeg skal bli lærer, er det viktig for meg å se bruksområdene for barn og unge med det jeg gjør. Mye av det arbeid jeg har gjort, er slikt som alle kan klare!

 

En oppgave jeg har arbeidet med under året er å lage en leike i tre. Etter mye tenking og skissing, fant jeg ut at jeg ville lage en alfabetslange. Jeg ville gjerne at leiken skulle ha noen form for mulighet til læring, samtidig som den skulle være artig, utforskende, estetisk tiltalende og funksjonell.

Dette ble resultatet:

  


Efter et hva det virket som, nesten evigt sagende og pussende, beisende og oljende, ble slangen til slutt ferdig! Jeg er veldig fornøyd med resultatet. Den store utfordringen lå i å få bitene til å passe med hverandre uten at slangen ble for stiv eller at bitene datt fra hverandre. Ut er skoleperspektiv kan jeg se at alfabetet muligens er litt langt å lage for noen (inklusive meg selv) men at det ellers kan være en fin oppgave både på barnetrinnet og på ungdomstrinnet. Det er også en oppgave som åpner for samarbeid og mange variasjoner.

For at bitene ikke skulle forsvinne, sydde jeg en liten pose til slangen. Jeg tok en gammel bukse og kuttet av beinet og sydde det sammen til en pose. Enkelt å greit, dessuten fikk jeg endelig brukt de buksene jeg ellers aldrig bruker! Jeg sydde også på noen applikasjoner for at man skal få en hint om hva som finnes i posen.

                   

Det er utrolig hvor mye annet man finner på å gjøre når man egentlig skal lese til eksamen! Blogging for eksempel... Så kanskje blir det et innlegg til eller to, i de kommende ukene :-)










Ett fint minne av en fin vän

Hösten för fyra år sedan var en fin höst. Då flyttade jag till Norge, fick många nya fina vänner och fick uppleva storslagen natur på nära håll. En av de största upplevelserna jag hade då, var när jag fick lov att vara manskap på MS Langøysund i 3 veckor. Vi gick längs Lofotens vackra kust och hade med oss gäster på späckhuggar-safari. Att få se, och också simma med dessa spektalkulära djur var en stor, och något av en andlig upplevelse.


En stund efter att jag hade mönstrat av MS Langøysund, målade jag den här tavlan med akrylfärger:




 Men det var inte bara späckhuggarna som gjorde det jobbet till något alldeles extra. När man jobbar på en båt, är det a och o att manskapet fungerar tillsammans. Och det gjorde det, vilket härligt gäng! Min hjälte blev Patrick, den duktiga dykinstruktören som jag redan kände från Strømsholmen Sjøsportsenter. En mer ödmjuk, snäll, rolig och hjälpsam kille får man leta länge efter. Jag minns till exempel en gång när det var storm, och alla var sjösjuka utom jag och Patrick. Trots för att det var mest min uppgift, tog Patrick på sig att torka upp alla spyorna som blev spridda runt omkring. Vilken gentleman :-)

I sommar fick jag och vi andra på Strømsholmen det fruktansvärda beskedet att Patrick inte längre finns hos oss. En tragisk arbetsdykolycka tog brått hans allt för unga liv. En kniv skar in i mitt hjärta, och skär fortfarande när jag tänker på hans allra närmaste som blev lämnade kvar att leva ett liv utan honom.

För mig representerar Patrick det goda som mötte mig när jag kom till Norge. Det är sån tur att människan har en bra minnesfunktion. Den skal jag nu utnyttja till max. Tavlan med späckhuggaren ska få en plats på väggen i vår nya lägenhet. När jag ser på den ler jag, för då minns jag havet, himlen, saltet, vågorna och en fin vän.

Maskot till WOC i Trondheim

Så var den äntligen färdig och klar för action - Mr Foxo! I augusti arrangerar bland andre min orienteringsklubb VM i orientering i Trondheim. En av mina uppgifter blev att tillverka den maskoten som ska vara synlig under VM. Oj oj oj tänkte jag, men tog utmaningen. Efter expertråd från Mari Troeng som gjorde den fina åsnan till DX Deluxe satte jag igång. Det blev mycket trial-and-error, men tillslut hade vi en färdig räv. Jag har haft ansvaret för huvudet. Kroppen, händerna och fötterna var det två andra som sydde. Det ryktas om att maskoten gjorde smygpremiär på O-festivalen, och var populär hos barnen. Det var dock ett av barnen som uttryckte att han kunde se att det inte var en riktig räv...oops...där har vi uppenbart missat något :-)

Slutprodukten ser ut så här:




Att tillverka huvudet var inte så svårt som jag först hade befarat. Jag började med att ha en cykelhjälm som bas. Det gör att maskoten sitter bekvämt på huvudet. Sen gjorde jag grunnstrukturen i hönsnät med små hål (finns att köpa på Biltema). Upp på det lade jag flera lager med papier mache. Det tar lite tid, för det måste torka ordentligt mellan varje lager. Som sista lager innan tyget, hade jag på silvertejp. Detta vet jag inte om det är nödvändigt, men jag vill inte riskera att maskoten smultras upp om det börjar regna, något det gör ganska ofta i Trondheim :-) Sen sydde jag tyget till en rimlig passform  och trädde på huvudet. Jag limmade fast det med limpistol så att det sitter gott. Ögonen är målade meg textilfärg, men kan ju också limmas eller sys på.

Här är några bilder från processen:







Nu återstår det bara att se hur Foxo kommer att trivas på VM. Det blir ett varmt nöje för de som skal vara i honom i varje fall :-) En varm augustidag gör nog att svetten rinner när det ska hejas på alla världsstjärnorna på VM!



Bröllopsbullar

Det har varit lite stiltje på hobbyfronten i den sista tiden, som kan skyllas på flytt, jobb, praktik och examen. Men lite har jag hunnit med, det är mest bloggandet som har fått lida!

I februari var jag och resten av Eglifamiljen med respektive bjudna på bröllop till Tove och Emmanuel. Det gick klart fram att de inte önskade sig presenter i form av köpta ting. Men hemmalagat var helt ok, det fick man ge! Så jag gick lös på uppgiften och sydde en fin bullkorg och fyllde upp med nybakta kanelbullar som jag pyntade med små hjärtan.

Här är resultatet:



Mönstret är från Fingerfärda och jag köpte den på Syfestivalen förra påsken. Det går av variera broderiet med till exempel lussekatter, pepparkaker eller något annat spännande. Korgen var lätt att sy, det tog inte många timmar. Det som tar tid är broderierna, men jag är inte någon broderifanatiker så det kan säkert skyllas på mig också!

Här är några fler bilder:



Utan innehåll. Det är något som saknas!



Rosalie har funnit andra användningsområden. Här bakar vi bullar klockan 2 på natten före bröllopet. Systrarna "Gottomtid"...



På plats på presentbordet!



Och till sist det otroligt fina brudparet Tove och Emmanuel!

Utstyrslaging med Allround

Ettersom været var meldt ekstremt dårlig og mange veier i området er sperret bestemte jeg meg for å ha utstyrslaging denne gang når jeg var på Høgtun og hadde Friluftsliv Allround-klassen. Jeg var litt spent på hvordan beskjedet skulle mottas, egentlig skulle vi jo på tur! Men når vi vel kom igang med toving av sittunderlag, tilverking av votter og kalkpåser til klatring fans det ikke noen stopp på de! Klokken er nå 18.00 og, skoledagen sluttet kl. 13.30 og fortfarende er neste halve klassen kvar opp på tekstilen! Ikke verst!

Tanken med utstyrslaging er å vise at alt ikke trenges å kjøpes for dyre penger. Det fins mye du kan gjøre selv! Hvorfor kjøpe en kalkpåse til klatring for 300 kr når du kan sy en selv, som dessuten blir mye finere og mer personlig?!

Se så mye fint som ble laget!




























Det finaste ljuset

En gång fick jag en idé. Jag vet inte av vem, eller av vad, men jag fick den. Och jag kunde inte släppa den. Med lite god torrhumor-vilja kan man säga att det gick upp ett ljus för mig. Ett fint ljus av minnen. För i mammas och pappas gamla garderober fann jag de gamla diabilderna från när vi barn var små. Och jag tyckte det var fruktansvärt onödigt att de bara låg där och samlade damm. Tanken var att skapa en lampa av bilderna. Här är resultatet:
 



Lampan är gjord av gamla diabilder som jag har fäst på blompinnar. Blompinnarna sitter i kanten av varje diabild-stripa. På själva stålstommen av lampskärmen har jag fäst kardborreband runt. På blompinnarna är det också fäst karborreband så at det bara är att haka på bilderna. Varje vertikal stripa med 4 bilder går alltså att flytta på. När lampan lyser ser man bilderna tydligt, och fina minnen från barndommen tar form. Själva lampfoten har jag köpt på IKEA för en billig penning.

 Lampan var egentligen tänkt som en present till mamma, men jag klarade inte av att ge den ifrån mig. Detta är något jag vill ha med mig vidare. Men jag har fler bilder liggande, så kanske blir det fler lampor en annan gång.




Mössa till mamsen

Har tagit mig turen till Stockholm några dagar för att hälsa på familjen. Mysigt. Mamma spanade in min nya mössa som jag nyss har stickat och beställde en till sig också.




Mössan är stickad först med 3 rät, 1 avig (resårstickning) och sen mosstickning resten. Mosstickning går ut på att du först stickar två varv med 2 avig, 2 rät. Sen stickar du två varv till, fast då byter du till att sticka 2 rät, 2 avig. Sen byter du igen, och fortsätter så hela mössan. Jag minskade cirka 12 maskor varannan runda när mössan började bli färdig.
Jag gjorde hela mössan på rundpinne 3, men med tjockare garn kan man helt säkert ta en större pinne. Beskrivningen på mössan hittade jag på en annan stickblogg, som jag tyvärr inte kommer ihåg adressen till. Jag hade gärna haft mössan ännu lite större, men eftersom jag stickade med ett gammalt restgarnnystan, och det tog slut, orkade jag inte köpa ett till.

Mamsen ska alltså också få en likadan mössa. Hon har dock beställt den i rött, så vi får se hur den blir!


Kunst og håndverk i skolen

Denne uke måtte jeg velge hvilke fag jeg skal lese neste år. Jeg har snart gjort meg ferdig med de to første årene på Allmenlærerutdanningen, og har nå to år igjen der jeg velger hvilke fag jeg skal ta. Mens andre slet håret og gnugget geniknølene for å finne fram til en bra plan, koste jeg meg og krysset av Kunst og håndverk 1 og 2. Neste år blir bra! Jeg skal kose meg på verkstedene, og det blir godt å bare ha et fag å konsentrere seg på og kunne bruke mye tid på det.

På lærerutdanningen virker det dog som om de praktiske fagene er noe en bare burde ha litt ved siden av. De "riktige" fagene som matte, norsk og engelsk er det du burde rette deg inn mot. Jeg er av annen mening. De praktiske fagene som kunst og håndverk, idrett og mat og helse får stadig mindre tid i skolen, det skjæres ned på resurser og i mange skoler er dette bare noe vondt som en må ta seg gjennom og sette et kryss i Kunnskapsløftet at man har gjort litt. Men det er mange barn der ute som lærer aller best av å jobbe med noe fysiskt, å være aktiv og av at de ser bruken av kunnskapen i hverdagen. Det er ikke alle som trenger å være best på matte, vi trenger mennesker med alle kvaliteter! Jeg hører dermed ikke på hva Mr Dekan sier, og er fast bestemt på å rette meg inn på de praktiske fagene. Det er jo de jeg liker - ergo vil jeg mest sannsynlig også gjøre et godt jobb der! Gleder meg!


Igår kjøpte vi leilighet! Det blir flytt i mars og det skal bli godt å ha noe eget. Men jeg kommer til å savne leiligheten vi bor i nå. Den er så fin, helt min stil. Her passer det inn med gamle, gjenbrukte ting, selvlagte gjenstander og diverse ting og tang. Vi skal pusse opp den nye leiligheten, og det blir mest sannsynlig litt mer moderne enn det vi har nå.  

                Kanskje får ikke den lille nallen jeg sydde for en stund siden plass i vinduet da?


Mønstret er fra Tildas Hus av Tone Finnanger. Der fins det masse fine ting å lage vil jeg love! Alt stoff til nallen er spesielt Tildastoff, men selvfølgelig går det å bruke annet stoff også.

Les mer i arkivet » November 2011 » August 2011 » Mai 2011
nataliespauser

nataliespauser

27, Trondheim

Som svorsk statsborger i det vakre landet i vest, har jeg funnet meg til ro blandt fjordar og fjell. Som lærere under utdanning brenner jeg for de praktiske fagens eksistens, der håndtverk og friluftsliv engasjerer meg mest. Dette er viktige pauser i en hverdag med alt for få timer i døgnet, og jeg samler på guldkorn å ta med meg videre. Bloggen kommer vekselskrives mellom bokmål, nynorsk og svensk. Nordiske språk - jo jeg takker jeg!

Kategorier

Arkiv

Siste innlegg

Siste kommentarer

Lenker

hits